Du vet den där känslan när viss musik får din hud att krypa. När rätt låtar finns på vår "spellista" åker vår kropp på en fysiologisk fest. Vår puls ökar, våra pupiller vidgas, vår kroppstemperatur stiger, blodet avleds till våra ben och vår lillhjärna blir mer aktiv. Hjärnan svämmar över med dopamin och vår hud pirrar. Varför händer detta oss? Vad är anledningen till att vi får gåshud när vi lyssnar på vissa låtar?
Cirka 50 procent av människor får frossa när de lyssnar på musik. Forskning visar att detta beror på att musik stimulerar en uråldrig väg till hjärnans belöningscentrum och därigenom stimulerar dopamin, för att översvämma striatum - den del av framhjärnan som aktiveras av beroende, belöning och motivation. Musik påverkar helt klart hjärnan samma som sex, hasardspel och potatischips.
Konstigt nog kan dessa dopaminnivåer toppa några sekunder innan det där speciella ögonblicket i låten. Det beror på att våra hjärnor är bra lyssnare – de förutsäger hela tiden vad nästa steg kommer att bli (evolutionärt sett är det en bekväm vana som möjliggör bra förutsägelser och beslut som är nödvändiga för att överleva).
Men musik är komplicerat. Det kan vara oförutsägbart, det irriterar våra hjärnor och utmanar dopamin. Och här kommer hudirritationen. När vi hör det efterlängtade ackordet, striatum suckar av dopamindränkt tillfredsställelse, och boom – det är gåshud, frossa. Ju bättre introduktion till detta ackord, desto mer kryper vår hud.
LÄS MER: Den bästa "feel good"-låten genom tiderna
Vår hud kan få så gåshud oavsett genre - vare sig det är Mozart, Madonna, tango eller techno - det som räknas är sångstruktur. Vår hud får oftast gåshud när något oväntat händer: ett nytt instrument kan komma in, sammansättningen kan ändras, volymen kan ändras. Allt är i överraskningsmomentet.
