Flytter vi fortfarande klockan? Varje år, vid övergången mellan vinter- och sommartid, uppstår samma fråga: "Kommer vi att ställa om klockorna i år igen, eller är det här galet äntligen över?" Diskussioner om att avsluta sommartid har pågått i flera år, men här sitter vi, fastnade mellan två tider som växlar varje år. Medan vissa är övertygade om att denna praxis inte tjänar något syfte och orsakar mer skada än nytta, nämner andra fortfarande de påstådda ekonomiska och energimässiga fördelarna.
Men är det klockorna växlar till sommartid i år också? Svaret är ja! Trots löften om att avsluta sommartid, följer vi fortfarande den gamla praxisen. EU-kommissionen föreslog att den skulle avskaffas 2018, men medlemsländerna kunde inte komma överens om vilken tid de skulle behålla – vinter eller sommar. Därmed har vi fastnat i en konstant förändringscykel, som enligt nuvarande data kommer att pågå till åtminstone 2026.
Varför flyttar vi ens klockan?
Skäl för bevarande klockrörelser det finns inte många, men förespråkarna påpekar dem ändå. Den ursprungliga idén var relaterad till energibesparing – längre dagar på sommaren skulle minska behovet av artificiell belysning och därmed spara el. Moderna studier visar dock att dessa besparingar är minimala, eftersom vår energiförbrukning idag baseras på många fler faktorer än bara dagsljus.
Dessutom förväntas klockomställningen gynna ekonomin, eftersom människor förväntas vistas mer utomhus under sommaren, vilket förväntas öka konsumtionen. Många håller dock inte med, eftersom konsekvenserna av att ändra klockorna för människors hälsa och allmänna välbefinnande ofta är negativa. Forskning visar att förändringar i sömnrytmen leder till ökad trötthet, minskad produktivitet och till och med en ökad risk för hjärtsjukdomar.
Hur påverkar en ändring av klockan våra kroppar?
Vår kropp arbetar på en inre klocka som regleras av ljus. Varje förändring av sömnschemat kan orsaka störningar i biorytmerna, vilket kan få allvarliga konsekvenser.
- Brist på sömn: Många uppger att de har svårt att sova under de första dagarna efter klockans byte.
- Ökad trötthet: En förändring i biorytmen kan orsaka minskad koncentration och ökad sömnighet under dagen.
- Större belastning på hjärtat: Studier visar att det finns en högre förekomst av hjärtinfarkter de första dagarna efter klockbytet.
- Fler trafikolyckor: Statistik tyder på att antalet trafikolyckor på grund av att föraren är dåsig ökar under de första dagarna efter klockbytet.
När ändras klockorna i år?
Eftersom ingen förändring ännu är i sikte kommer indikatorerna att behöva justeras två gånger i år. Nedan följer datumen som gäller för Europa:
- Sommartid: på söndag, 30 mars 20252:00 på morgonen kommer vi att flytta fram klockorna en timme till 3:00.
- Vintertid: på söndag, 26 oktober 2025, kommer vi att flytta tillbaka klockan till 2:00 vid 3:00 på morgonen.
Hur förbereder man sig för klockbytet?
Eftersom klockbytet kommer att ta flera år till kan vi förbereda oss på det för att mildra de negativa effekterna:
- Gradvis sömnjustering – Gå och lägg dig 10-15 minuter tidigare (eller senare vid övergång till vintertid) några dagar i förväg.
- Mer dagsljus – Tillbringa mer tid utomhus, eftersom naturligt ljus hjälper till att reglera din biorytm.
- Regelbunden fysisk aktivitet – Träning hjälper din kropp att anpassa sig till ett nytt schema snabbare.
- Begränsa koffein och elektroniska enheter före sänggåendet – Blått ljus från skärmar kan försämra anpassningen.
Kommer klockomställningen någonsin verkligen att avskaffas?
Detta förblir en öppen fråga. Trots många studier som visar de negativa konsekvenserna av att ändra klockorna och det faktum att Europeiska unionen redan har gått med på att avskaffa den, har den fortfarande inte genomförts. Medlemsstaterna kan inte komma överens om vilken tid de ska behålla.
Tills dess måste vi ställa klockan två gånger om året i några år till – tills ett konkret beslut fattas som slutligen stoppar galenskapen med att flytta visarna.
