Bobek bor vid sjön. Varje dag flyter han sina små båtar på vattnet och drömmer om att bli kapten. Jag skulle vilja ha en väldigt riktig båt: om jag hade en, tänker han, då skulle jag segla över vattnet och komma till andra sidan. Det råkar vara så att han får rätt båt. Han sitter tappert i den, men så fort han sätter segel är musen redan där. Sen ringer hon honom...
Bobek živi ob jezeru. Vsak dan po vodi spušča svoje male barčice in sanjari, da je kapitan. Rad bi imel čisto pravi čoln: če bi ga imel, si misli, potem bi odplul čez vodo in prišel na drugo stran. Pa se zgodi, da pravi čoln res dobi. Pogumno sede vanj, a čim zapluje, že je tu miška. Potem ga kliče žabica, za njo zajček, lisica, medved. Jih ni za čolniček malo preveč? Le kako se bo to končalo …