Busig, lekfull, uppfinningsrik, leende, djärv, annorlunda och "skyldig" till unika smycken. Bakom Patsy står designern Erika Felicijan. Hon bytte ett vanligt jobb och den trista vardagen för att följa sin egen kreativa väg. Förutom att skämma bort sin lilla, hjälper Patsy till att marknadsföra teatern för spädbarn och småbarn och är aktiv ...
Stygg, lekfull, uppfinningsrik, leende, djärv, annorlunda och "skyldig" till unika smycken. Bakom Patsy står designern Erika Felicijan. Hon bytte ett vanligt jobb och den trista vardagen för att följa sin egen kreativa väg. Förutom att skämma bort sin lilla, hjälper Patsy till att marknadsföra teatern för spädbarn och småbarn och är aktiv i många andra projekt.
Din hobby har blivit ditt jobb. Är det mindre roligt att skapa smycken?
Tvärtom. Jag är inte så stressad längre och jag har världens bästa chef. Jag är min egen chef, jag har inga problem med semestrar och alla småsaker som följer med att arbeta på kontor. Jag jobbar mycket, för med självständighet kommer en viss osäkerhet. Då och då smyger sig en mask av tvivel på och jag börjar undra om jag kommer att ha tillräckligt med beställningar den här månaden... Men på grund av den frihet som den här typen av arbete erbjuder mig kan jag ta mig igenom även en kort tveksamhet med ett leende. Jag tycker om mitt arbete, och det är det viktigaste i mitt skapande.
Vem är Patsy?
Patsy är en ung dam som inte visar sin ålder. Hon älskar naturen, älskar färger, är fascinerad av Indien. Hon försöker vara den hon är. Hon är inte konstlad och följer sig själv.
Finns det en stor likhet mellan er två?
Mitt mellannamn är Patsy. För flera år sedan gav mina vänner mig detta partisannamn efter en karaktär från TV-serien Absolutely Fabulous. Patsy är jag. I min logotyp, designad av Gregor Žakelj, avbildas Patsy som en fembent giraff. En giraff är ett långt djur som sticker ut från mängden på grund av sin långa hals. När jag var yngre var jag tyngd av min egen längd. På grund av sin längd verkar en giraff vara ett lite obekvämt djur, och jag är själv mer av en obekväm person. Jag börjar faktiskt först nu märka likheterna mellan oss.
Kärlek till smycken – är det ärftligt eller inlärt?
Jag har alltid älskat att sätta ihop saker. En kollega jag träffade på Andamanöarna påminde mig om att jag hade tillverkat smycken i flera år. När jag skapar kommer jag inifrån mig själv. Jag har aldrig gjort detta förut och jag lärde mig allt på egen hand, genom erfarenhet. Jag planerar inte mina smycken i förväg. När en idé slår mig förverkligar jag den. Jag har bara gått en kurs i att tillverka silversmycken.
Hur går man från idé till genomförande?
Jag använder många olika material. Féerna och fjärilarna är gjorda av ståltråd, tyg och diverse accessoarer som gör dem unika. Jag gillar det verkligen. årgång stil. Det är därför bågarna på mina örhängen. Örhängena är gjorda av modellera. Det är mycket målning, limning, sömnad... Folk som bär mina smycken säger att man kan känna min energi genom smyckena. Det betyder mycket för mig.
Hur vet man när ett smycke är färdigt? Att ingenting är för mycket eller för lite?
Jag arbetar utifrån känsla och intuition. Jag har älskat att rita och kombinera färger sedan jag var liten flicka. Allt visar att gåvan att hitta intressanta färgkombinationer har funnits hos mig sedan dess, eftersom folk gillar mina produkter. När jag är nöjd med produkten är den färdig. Den lämnar inte min ateljé och mina händer innan dess.
Du lägger ner en del av dig själv i dina produkter. Hur skiljer du dig från dem?
Jag hade det här problemet i början. Speciellt med patsolinkan. Det kanske låter roligt, men jag pratar med dem under skapandeprocessen. När jag ser vart patsolinkan ska ta vägen får det mig att må bättre, för jag ser att den hamnar i goda händer. Patsolinkan glädjer tjejerna som bär dem. Jag har redan fått meddelanden om att de tar med sig sin patsolinka till havet, en resa, en show... Och det är mitt mål. Att mina smycken kommer till liv och inte bara är en dekoration.
Vem bär dina smycken?
Kunderna är väldigt olika varandra både i ålder och karaktär. Men det köps främst av de som tror på barns ögon och fantasi. De som vågar vara annorlunda. En intressant beställning var till ett bröllop, där de bestämde att bröllopsgästerna skulle bära tomtar i knapphålen istället för blommor. Det var ett nöje att göra bruden glad på hennes speciella dag, och jag hoppas att jag får vara en av dem igen.
Du reser mycket. Vilket är ditt favoritresmål?
Ett tag hävdade jag att det här var Indien, som jag hade besökt tre gånger. Jag återvänder till Indien eftersom det är en enorm inspirationskälla. Det kommer en ny film varje dag, varje dag är annorlunda, och varje dag lär man sig något nytt. Jag gillar kontakten med lokalbefolkningen. På senare år har jag också börjat resa till andra destinationer. Jerusalem fyllde mig med väldigt starka känslor. Jag började ställa mig själv frågor som aldrig hade slagit mig tidigare, och jag fick också svar på några frågor som jag inte visste att jag redan hade. Jag hoppas att jag i år kommer att kunna besöka en vän i Venezuela och besöka Indien igen.
