Oväntade konsekvenser av barndomen: Är orsakerna till dina problem gömda i det förflutna?

Den tidiga barndomen lägger grunden för våra känslor och reaktioner senare i livet. Psykisk hälsa är inte något som blir viktigt först i vuxen ålder, eftersom det är byggt från livets tidigaste ögonblick. Från hur vi hanterar stress till hur vi möter utmaningar. Allt är djupt kopplat till den miljö vi växte upp i.

Hur formar den tidiga barndomen oss?

Tidig barndom är en känslig period, när hjärnans utveckling är på topp, vilket innebär att detta är en tid av både möjligheter och sårbarhet. Hur reagerade dina vårdgivare när du var upprörd? Fick du tröst och stöd, eller fanns det restriktioner för att uttrycka känslor? Hur har dessa upplevelser påverkat din förståelse av mental och emotionell hälsa? Etc. Dessa är alla viktiga frågor, och svaren på dem kan hittas i tidig barndom.

Forskning bekräftar kopplingen mellan tidiga upplevelser och långsiktigt välbefinnande. En nyligen genomförd studie fann att negativa barndomsupplevelser som vanvård eller trauma avsevärt ökar sannolikheten för att utveckla psykiska problem som depression och ångest i vuxen ålder (Tzouvara et al., 2023). Men det handlar inte bara om att undvika negativa upplevelser. Positiva interaktioner – som att läsa med en förälder, trösta när de är nödställda och att utforska säkert – hjälper hjärnan att bilda en mer motståndskraftig personlighet.

Och inte bara tidig barndom, bildandet av vår förståelse av världen börjar redan i livmodern. Studier har visat att höga nivåer av stress under graviditeten kan påverka ett barns känslomässiga utveckling, vilket ökar mottagligheten för ångest och emotionell dysreglering senare i livet (Jagtap et al., 2023).

Så är allt redan bestämt?

Långt därifrån! Tidig barndom har en betydande inverkan på oss och vår personlighet, känslor, men vägen till mentalt välbefinnande slutar inte i barndomen. Det är en integrerad process genom hela livet. Personlig utveckling innebär att ständigt arbeta med vanor som förbättrar det känslomässiga och mentala välbefinnandet. Ett bra exempel är mindfulnessövningar – daglig meditation eller utövande av tacksamhet. Dessa kan gradvis omprogrammera hjärnan för bättre känslomässig balans, vilket förbättrar den allmänna mentala hälsan.