Vissa filmkritiker säger att genren av en film kan kännas igen på färgen på filmscenerna. Varma röda toner är nämligen reserverade för romantiska filmer, mindre mättade färger för apokalyptiska filmer, svala blå toner för skräckfilmer, fluorescerande gröna nyanser för science fiction, gult för ökenfilmer, mättade livfulla röda toner för komedier och för alla andra genrer där. är episk blå och orange. Vad vill filmskaparna uppnå med dessa färger och hur mycket påverkar de våra känslor med duschtekniken? Mer om det nedan.
Kot glasba v dvigalu ali čakalnici ima barva moč, da vpliva na naše počutje in razpoloženje, ne da bi se tega sploh zavedali. Ljudje kar 87 odstotkov vseh čutnih vtisov dobivamo prek barvnega sveta, in tega se filmski ustvarjali še kako dobro zavedajo. Zato barvni odtenki filmov niso nikakršno naključje, psihologija barv pa je posebna veja filmske industrije. Z barvami namreč filmi pridno in ”prikrito” manipulirajo z našimi čustvi.
LÄS MER: De största misstagen i storfilmer som du måste ha missat
Koloristi v sedmi umetnosti sledijo Plutchikovemu kolesu čustev (Robert Plutchik je bil ameriški psiholog), tridimenzionalnemu modelu, ki pojasnjuje odnose med posameznimi čustvi z barvnim kolesom. Naš odziv na barvo je resda odvisen od kulturnega okolja in konteksta, a obstajajo tudi ”univerzalni” odzivi. Prisluhnite poučnemu videu (glejte spodaj) in se natančneje podučite o tem, kako filmski ustvarjalci z barvo manipulirajo z našimi čustvi.
