Det är lätt att bli kär i det som finns där ute. Det är lätt att bli kär i tanken på att vara kär eller i någons personlighet. Det är lätt att bli kär när allt är vackert och perfekt. Den verkliga utmaningen är att bli kär i någons själ, i själva essensen av deras själ.
När du blir kär i deras själ blir du också kär i deras mörkaste delar. Bli kär i delar som är långt ifrån attraktiva för dig. Bli kär i de mörkaste, sorgligaste delarna av deras själ.
Bli kär i deras demoner, trauma, sorg och trasighet. Bli kär även på dagar då du inte längre känner igen dem som den person du en gång blev kär i.
När du blir kär i deras själ, blir du kär i deras moral och värderingar. Bli kär i det de tror på. Även vid tillfällen då de kämpar med sitt eget trossystem. Bli kär i sin själ när du ser att deras värderingar och moral återspeglar det som utgör deras själ.
När du blir kär i deras själ, blir du kär i djupet av vem de är. Vissa människor är gjorda av galaxer och konstellationer. Vissa människor har hela universum inom sig och det är det som förtrollar dig. Alla har inte denna typ av universell skönhet inom sig. Alla har inte så mycket djup och substans i sig.
Men när man är kär i någon blir man kär i det djup som personen innehåller. Du vill fördjupa dig i hur deras sinne fungerar, bara så att du kan låsa upp mysteriet med deras tankar.
Du vill dröja i ljudet av deras skratt eftersom det innehåller ljus. Du vill dyka in i deras hjärta bara för att förstå deras sorg och förvandla den till något starkare och oövervinnerligt.
När du blir kär i deras själ, älskar du dem precis som de är, och den där råa versionen av deras sanna, autentiska jag också.