EU-kommissionen har gjort en stor seger i sin fleråriga rättstvist med Apple, eftersom EU-domstolen (ECJ) bekräftade att företaget måste betala tillbaka 13 miljarder euro i "olagliga" skatteförmåner som det erhållit i Irland. Denna överraskande dom ökar ytterligare Europeiska kommissionens ansträngningar att förhindra multinationella företag från att få orättvisa skatteförmåner.
Tvisten började 2016 när EU-kommissionen slog fast att Apple fått olagligt statligt stöd från Irland i form av skattelättnader som gällde vinster gjorda utanför USA. Efter detta beslut var Irland tvunget att begära återbetalning av nämnda belopp. Apple hävdade att det var ett politiskt beslut utan rättslig grund. Ändå har EG-domstolen nu definitivt dömt till kommissionens fördel och upphävt en tidigare dom från lägre domstol från 2020 som gynnade Apple.
Europeiska kommissionen hävdade att Irland tillät Apple att betala skatt till en extremt låg skattesats mellan 2003 och 2014, vilket gjorde att företaget kunde betala bara 0,005 % skatt 2014, medan andra företag betalade betydligt högre skattesatser. Enligt kommissionen gav denna fördel Apple en orättvis konkurrensställning.
Inverkan på andra multinationella företag
Den europeiska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager, känd för sin strikta tillsyn av storföretagen, har föreslagit böter för flera multinationella företag som Amazon, Fiat och Starbucks, även för liknande fall av påstått orättvisa skatteförmåner. Vestager, som lämnar kontoret i år, var en viktig drivkraft för ärendet, och drev på för större jämlikhet i bolagsskatteskyldigheter i hela Europeiska unionen.
Ändå misslyckades vissa liknande fall, som mot Fiat, till slut. Men Apple har blivit ett exempel på ett företag som på grund av sin storlek och inflytande har hamnat i centrum för dessa ansträngningar, vilket kan få långtgående konsekvenser för framtida rättsliga processer relaterade till skattelättnader för multinationella företag i Europa.
Foto: pexels / tranmautritamApple förnekar anklagelserna
Apple har konsekvent förnekat anklagelser om brott, och vd Tim Cook har upprepade gånger sagt att det var ett politiskt motiverat fall. Enligt honom fick Apple inget statligt stöd och betalade alla skatter i enlighet med irländsk lag.
EU-kommissionen stod dock fast vid sin begäran och överklagade 2020 ett lägre domstolsbeslut som var till Apples fördel. EG-domstolen har nu beslutat att det fanns rättsliga fel i den lägre domstolens dom och har dömt till kommissionens fördel, vilket innebär att Apple måste betala tillbaka de ovan nämnda 13 miljarderna euro.
Foto: pexels / pixabayGlobala trender: Press på teknikjättar
Trycket på de stora teknikjättarna är inte begränsat till enbart Europa. Google står inför ett antal förfaranden runt om i världen, inklusive i USA, där det utreds av det amerikanska rättsväsendet för monopolistisk praxis inom reklamsektorn. Det här exemplet visar också hur globala tillsynsmyndigheter i allt högre grad fokuserar på stora teknikföretags verksamhet och deras inverkan på den globala ekonomin.
Med detta beslut fick Europeiska kommissionen ytterligare bekräftelse på att dess ansträngningar för att förhindra orättvisa skattemetoder är korrekta och motiverade. Tiden får utvisa om denna dom kommer att förändra hur multinationella företag gör affärer i Europa.
Under en tid har EU implementerat strikta regler för artificiell intelligens, som håller på att bli en viktig del av nya tekniska enheter som Google Pixel-smarttelefoner och den senaste iPhone 16. Dessa teknikjättar införlivar avancerade funktioner för artificiell intelligens (UI) i sina senaste modellerna, men EU sätter redan gränser för hur dessa teknologier kan användas på den europeiska marknaden. Till exempel kommer nya iPhone 16 och Google Pixel inte till Europa med hela utbudet av funktioner som är tillgängliga i USA eller Asien. Begränsningar inkluderar allt från användarnas integritet till användningen av data för maskininlärning, vilket innebär att UI-system baserade på bearbetning av stora mängder data i realtid inte kommer att fungera fullt ut. Detta väcker många frågor om framtiden för smarta enheter i Europa. Kommer tekniska framsteg att begränsas av strikta regler, eller kommer företag att anpassa och utveckla teknologier som följer europeiska regleringar? Det verkar allt mer sannolikt att EU kommer att insistera på strikta kontroller av användningen av användargränssnittet, särskilt ur dataskyddssynpunkt och transparens för algoritmer, vilket skulle kunna stoppa ankomsten av några av de mest avancerade funktionerna som annars skulle förändra användaren erfarenhet av smarta enheter i framtiden.
