Mark Zuckerberg, vd för Met, slog nyligen vågor i politiska kretsar med sitt uttalande. I ett brev till kongressen erkände han att hans plattform Meta, tidigare känd som Facebook, hade fallit under för påtryckningar från Biden-administrationen att censurera visst innehåll relaterat till covid-19-pandemin. Dessa erkännanden är särskilt viktiga eftersom det länge har förekommit anklagelser, särskilt från republikaner, om att sociala medieplattformar undertrycker konservativa röster. Så existerar Facebook-censur verkligen?
I ett brev till parlamentets ordförande för rättsutskottet Jim Jordan, erkände Zuckerberg att Meta hade gett efter för administrationens krav, som han nu anser är ett misstag. Han påpekade bland annat att han pressades att ta bort inlägg som var relaterade till pandemin, inklusive humoristiskt och satiriskt innehåll, och inlägg relaterade till Hunter Bidens laptopberättelse, som före presidentvalet 2020 presenterades som möjlig rysk desinformation.
Zuckerberg beklagade att han inte var mer högljudd när det gällde att motsätta sig dessa påtryckningar, och lovade att Meta skulle vara mer kraftfull när det gäller att avslå liknande förfrågningar i framtiden, oavsett vilket håll de kommer ifrån. Han erkände alltså direkt Facebook-censur.
Ändra retorik och politisk taktik
Zuckerbergs användning av ordet "censur” fick särskild uppmärksamhet, som det är tidigare Facebook insisterade, att deras beslut att ta bort innehållet inte kan hänföras till karaktären av censur, eftersom det endast ska vara utövandet av yttrandefriheten. Nu, genom att erkänna att Meta har tagit bort innehåll på grund av påtryckningar från administrationen, har Zuckerberg öppnat dörren för kritiker från republikanska led som i flera år har hävdat att plattformen undertrycker konservativa åsikter.
Analytiker menar att denna förändring i retoriken i första hand är en politisk taktik, eftersom valet 2024 närmar sig, där det finns en möjlighet att Donald Trump kan återvända till presidentposten. Med dessa erkännanden och löften om neutralitet kan Zuckerberg tyckas vara ute efter att förbättra relationerna med republikanerna, vilket kan gynna honom i framtiden.
Löfte om politisk neutralitet
Dessutom är det Zuckerberg meddelade att det inte skulle bli fler bidragit med donationer till valinfrastruktur denna valcykel, som också förstås som ett försök att upprätthålla neutralitet och undvika ytterligare anklagelser om politisk partiskhet. Flytten har hyllats av vissa republikanska politiker, medan andra ser det som bara taktisk manövrering utan någon verklig förändring i hjärtat.
Rättsskydd och framtida utmaningar
Senaste besluten av USA:s högsta domstol, som var för sociala medier och deras metoder för moderering av innehåll, gav Met rättsligt skydd mot ytterligare konsekvenser av deras tidigare beslut. Detta har gjort det möjligt för Zuckerberg att nu öppet erkänna tidigare misstag utan rädsla för juridiska konsekvenser. Ändå kvarstår frågan om dessa erkännanden och löften kommer att räcka för att lugna de långvariga tvister mellan Mynta och republikanska politiker.
Zuckerberg befinner sig således i en svår position i denna politiskt känsliga period och försöker balansera neutralitetskraven med behovet av att behålla inflytande i Washington, oavsett vilket politiskt alternativ som råder i nästa val