Artificiell intelligens lovar snabba svar, men den tömmer också webbplatser på trafik och intäkter. Läs om hur utgivare kämpar för att överleva och om det finns hopp för den öppna webben.
Tänk dig att du är på en kyrkogård där det finns en gravsten med inskriptionen "Världswebben, 1989–2025". Låter det som en överdrift? Kanske inte. När The Economist juli 2025 publicerade en artikel med titeln ”AI dödar webben. Kan något rädda den?”, vilket utlöste en våg av debatt om huruvida artificiell intelligens verkligen dödar internet som vi känner det. Istället för att klicka oss igenom sidor frågar vi nu chattrobotar som ChatGPT och får svar utan att besöka de ursprungliga källorna. Detta är bekvämt för oss, men en katastrof för innehållsskapare. Med lite ironi: kommer webben att överleva, eller kommer den att bli ett museiföremål fullt av annonser och bottar?
Hur artificiell intelligens förändrar sökning och surfning
Artificiell intelligens har revolutionerat hur vi söker information. Istället för klassiska sökmotorer som Google använder vi nu AI-sammanfattningar som ger oss snabba svar högst upp på sidan. Enligt data Pew Research Center från och med juli 2025 användaresom ser AI-sammanfattningen klickade bara på länkar i 8 procent av fallen, jämfört med 15 procent utan en sammanfattning. Dessutom slutade användarna helt enkelt surfa efter att ha sett sammanfattningen i 26 procent av fallen – 10 procent fler än utan den.
I maj 2025 introducerade Google AI-läge, vilket skapar miniartiklar från flera källor utan att användaren behöver besöka webbplatser. Det är bekvämt, men ironiskt: sökmotorn som byggde ett imperium på att driva trafik stjäl nu den trafiken. Forbes uppskattar att AI-sammanfattningar kan få organisk trafik att minska med 15 till 64 procent, beroende på bransch. Utgivare som Financial Times rapporterar en minskning av söktrafiken på 25 till 30 procent, medan DMG Media ser en minskning av klick på upp till 89 procent på grund av AI-sammanfattningar.
På sociala medieplattformar som X beklagar användare att internet har blivit ”ett nätverk av bottar som pratar med bottar”. En tweet säger: ”AI förstör internet. Instagram är fullt av AI-genererat skräp, och hälften av människorna på Twitter är bottar.” En annan tillägger: ”Sökmotorer och sociala nätverk har tagit över internet och dödat det.” Detta är inte bara klagomål – det är en verklig originalitetskris.
Ekonomiskt bakslag: från reklam till kollaps
Webbekonomin är baserad på trafik: fler klick innebär fler annonser och intäkter. AI vänder upp och ner på den balansen. Som NPR rapporterade i juli 2025 förlorade sajter som CNN cirka 30 procent av sin trafik, medan Business Insider och HuffPost såg sin trafik minska med så mycket som 40 procent. Matthew Prince, VD för Cloudflare, beskrev paniken bland mediechefer i The Economist: ”Jag trodde att det var Nordkorea, och de sa: ’Nej, det är AI.’”
Bloggare och mindre förlag drabbas hårdast. Resebloggen Dangerous Business rapporterar en minskning av trafiken på grund av Googles förändringar och AI, vilket hotar deras överlevnad. Ironin? AI lär sig av dessa webbplatser, men tömmer dem också. Som Klaudia Jaźwińska vid Columbia University säger: ”Det är ett faustiskt avtal för förlag.”
Risker: Hallucinationer, partiskhet och det döda internet
AI är inte perfekt. Apple och Google har varit tvungna att korrigera misstag, som de falska nyheterna om att Rafael Nadal hade kommit ut som homosexuell, eller fall där AI-chattrobotar uppmuntrade självmord. BBC varnar för "bubblor" och upprepning av förväntad information, vilket kan leda till mindre mångfald.
”Teorin om det döda internet” sprider sig på X: ”ChatGPT och AI-agenter har förstört originalitet. Alla interaktioner är fulla av genererat skräp.” Människor återvänder till riktiga interaktioner medan webben blir full av automatiserat innehåll.
Finns det en lösning? Anpassning, stämningar och nya modeller
Förlagen ger inte upp. Vissa, som The New York Times, stämmer AI-företag för upphovsrättsintrång, medan andra ingår licensavtal – till exempel News Corp. och Axel Springer med Meta. The Guardian och Financial Times utvecklar sina egna AI-verktyg som endast använder deras innehåll.
Cloudflare föreslår ”betala-för-indexering”, där AI-robotar betalar för att få tillgång till innehåll. BBC blockerar AI-crawlers, men det är inte alltid framgångsrikt. Många fokuserar på prenumerationer, poddsändningar och nyheter för att bygga direkta relationer med läsarna. Som Helen Havlak från The Verge säger: ”Vi fördubblar antalet prenumerationer och gör webben mer som ett socialt nätverk.”
Google hävdar att AI skickar "trafik av högre kvalitet" och att webben växer – innehållet har ökat med 45 procent under de senaste två åren. Men kritiker tvivlar: kommer det att räcka för att lösa problemet med den öppna webben?
Slutsats: Är internet dött?
Artificiell intelligens är som ett tveeggat svärd: den gör livet enklare, men den förstör också webbens grundvalar. Utgivare kämpar emot med innovation, stämningar och nya modeller, Men framtiden är osäker. Vi kanske återgår till riktiga böcker, eller så kan webben bli en "maskinväv" full av robotar. Hur som helst är det dags att tänka: vill vi ha snabba svar eller ett rikt och mångsidigt internet?
