Har du någonsin tänkt på vad jag gick igenom när du vände dig bort? När jag ropade ditt namn och du var tyst? Jag klandrar dig inte längre idag. Istället säger jag tacksamt: tack.
personlig utveckling
Står stress och ångest ofta i vägen för dina dagliga sysslor? Hur kan du stressa ner på bara 23 sekunder?
Inget är oavsiktligt. Människor som inte längre är en del av ditt liv stannar där de hör hemma – i det förflutna. Deras frånvaro är inte en fråga om debatt eller fråga. Det är ett faktum. Det förflutna är en plats för färdiga berättelser, inte för att återuppliva det som inte längre är viktigt.
Att komma tillbaka till personen som skadade dig? Svaret finns djupt inom dig. Såret som den här personen tillfogade dig var inte av misstag. Det var ett tecken på att inte ignoreras.
Smärta är inte en illusion. Det är inget vi hittar på eller föreställer oss. Hon är verklig. Det finns i olika former och intensiteter, både fysiska och känslomässiga. Ibland är det uppenbart och igenkännbart – som ett sår som vägrar läka. Andra gånger är det subtilt, nästan omärkligt, men gnager tyst i dig inuti tills det kräver din fulla uppmärksamhet.
Varför hamnar jag alltid ensam? Varför är det så att varje gång jag försöker ha en djup relation så misslyckas något inom mig?
Det mänskliga sinnet gillar att ha kontroll. Behovet av förutsägbarhet och känslan av att vi håller livets tyglar i våra egna händer är nästan instinktivt. Men hur agerar vi när vi befinner oss i en värld där så många saker är utom räckhåll? När man står inför oförutsägbarhet är nyckeln inte att hålla hårt, utan att lära sig att släppa taget.
Första gången du skadade mig stannade jag kvar. Varför envisas vi där vi blir sårade om och om igen?
Det är inget fel med att ta sig tid att komma över det och gå vidare - ditt hjärta förtjänar sin tid
Allt du känner nu är en del av din resa. Din smärta, dina stunder av tystnad, dina frågor - allt är en del av historien som driver dig framåt.
"Whataboutism" eller effekten av att avleda uppmärksamheten är en kommunikationstaktik där samtalspartnern inte direkt svarar på kritik, utan tar ämnet någon annanstans - oftast med en motanklagelse. Det är en strategi för undanflykt där nyckeluppsatsen blir irrelevant när diskussionen övergår till frågan "Vad sägs om dem när de gjorde samma sak?"
Vi drömmer alla om ögonblicket då vi kommer att andas med fulla lungor och känna ett orubbligt inre lugn. Men i det verkliga livet faller vi ofta in i arbetsrutinen, andras förväntningar och ouppfyllda önskningar.
När andades du senast på riktigt? Inte bara av nöd, utan djupt, medvetet, som om du fyller din själ med liv? Andas in. Och kom ihåg, allt som är avsett för dig kommer att hitta sin väg till dig. Alltid.