Varför har vi trafikstockningar på slovenska motorvägar: det här svaret kommer verkligen att överraska dig

Antalet bilar ökar från år till år, men inte så drastiskt som de ansvariga vill visa oss. Varför har vi trafikstockningar på slovenska motorvägar? Vi har bara några procent fler bilar på våra vägar det senaste decenniet. Men vi märker alla att trafikstockningarna ökar drastiskt. Många av oss tror att det faktiskt inte är så mycket ett problem med infrastruktur som det är mest ett problem att hantera denna infrastruktur.

Slovenska motorvägar byggdes för en hastighet på 130 km/h, men verkligheten är att de flesta förare kör snabbare eller långsammare än denna gräns. En gräns på 130 km/h är en sällsynthet snarare än en regel i utvecklade länder. Även i Tyskland, där de känner till obegränsad hastighet, är gränserna alltid satta till 110 km/h, inte 130 km/h. Så, var finns lösningarna som är kända av yrket utomlands? Jag ska försöka svara på varför vi har trafikstockningar på slovenska motorvägar.

1. För mycket fart, för lite kontroll Även om hastighetsgränsen på slovenska motorvägar är satt till 130 km/h överskrider många förare denna gräns. I det snabba körfältet kan förare ses köra i hastigheter över 160 km/h, medan de i körfältet kör i medelhastigheter mellan 95 och 120 km/h. Den stora skillnaden i hastighet mellan dessa två körfält är en av huvudorsakerna till trafikolyckor och därav följande trängsel. Att köra för fort minskar reaktionstiden, vilket leder till farliga situationer, särskilt på mer trafikerade sträckor. Fler inbromsningar och fler oförutsedda händelser på vägarna orsakar nyfikna blickar och trafikstockningar.

Lösningen? Skärpta kontroller och högre straff för fortkörning. Att höja böterna skulle ha en stark psykologisk effekt, eftersom förarna skulle inse att de riskerar höga böter om de överskrider hastighetsgränsen. Brott mot bestämmelser på motorväg bör ha samma kriterier som hastighetsöverträdelser i stadsmiljö och samma påföljder. Ökade böter skulle avskräcka många människor från att köra fort, vilket förbättrar den allmänna säkerheten och trafikflödet. Skillnaden i hastighet mellan omkörningsfilen och körfältet skulle minska och därmed minska antalet incidenter.

2. Sänkning av hastighetsbegränsningen på motorvägar till 110 km/h Många skulle tro att en sänkning av hastighetsgränsen från 130 km/h till 110 km/h bara skulle bromsa upp trafiken ytterligare. Men forskning visar motsatsen. En lägre hastighet skulle minska skillnaden mellan hastigheter i kör- och omkörningsfilen, vilket skulle förhindra farliga omkörningar och minska antalet olyckor. En jämnare hastighet skulle möjliggöra ett jämnare trafikflöde och minska antalet plötsliga stopp som ofta leder till kedjeolyckor och stopp.

Statistik visar att för hög hastighet är en av de främsta orsakerna till trafikolyckor, vilket i sin tur leder till trafikstockningar. Den slovenska polisen och Trafiksäkerhetsbyrån uppger att frekventa trafikolyckor på motorvägar är relaterade till olämplig hastighet, underlåtenhet att respektera säkerhetsavståndet och felaktiga rörelser mellan körfälten. Allt detta ökar risken för olyckor och avmattning i trafiken, eftersom varje incident på motorvägen (även en mindre olycka eller haveri) leder till en tillfällig avstängning av körfältet eller till och med ett helt trafikstopp.

• Nederländerna: Ett av de mest kända länderna att sänka hastighetsgränsen på motorvägar är Nederländerna. År 2020 sänktes den dagliga hastighetsgränsen på de flesta motorvägar från 130 km/h till 100 km/h. Syftet med denna åtgärd var att minska utsläppen, men de såg också ett förbättrat trafikflöde och färre olyckor på grund av en jämnare hastighet.
• Sverige: Sverige, känt för sin "Vision Zero"-inställning till trafiksäkerhet, har begränsat hastigheten till 110 km/h på vissa farliga delar av motorvägar. Detta minskade avsevärt antalet dödsolyckor.
• Estland: Gränsen på 110 km/h gäller i hela landet.
• Kroatien: Istriens motorvägskorsning har en hastighetsgräns på 110 km/h.

3. Psykologiska knep för säkrare körning En intressant lösning som används av vissa länder, till exempel Italien, är användningen av högre staket på sidorna av vägarna, vilket skapar en "tunneleffekt". Denna effekt tvingar undermedvetet förare att sakta ner när de känner sig mer trånga och försiktiga. Högre barriärer begränsar synfältet och förarna anpassar automatiskt sin hastighet, vilket leder till mer flytande och förutsägbar trafik.

Att satsa på att förbättra väginfrastrukturen, såsom högre stängsel på problemsträckor, skulle vara en effektiv åtgärd för att minska hastighetsskillnaderna och förbättra säkerheten. Att plantera gröna bälten mellan körfält är också en utmärkt lösning som kan sänka förarnas hastighet med mer än 10 %.

• Frankrike: Högre staket har införts på vissa motorvägar i Frankrike för att skapa en känsla av smalare utrymme. Detta har minskat körhastigheten och förbättrat smidigheten eftersom förarna kör mer försiktigt och stadigt.
• Tyskland: På motorvägar med hastighetsbegränsningar och farliga kurvor har tyska ingenjörer installerat högre bommar för att uppmuntra förare att köra långsammare, vilket minskar risken för olyckor och ökar säkerheten.
• Italien: De flesta av motorvägarna är utrustade med ett tillägg för att höja staketet, vilket också syns direkt om du kör från Slovenien i riktning mot Venedig.

  

4. Arbetsplatser och nyfikenhetseffekten Du har förmodligen fastnat i en bilkö många gånger på grund av motorvägsbyggen. Byggarbetsplatser utgör ett av de största hindren för trafikflödet, eftersom de minskar sikten för förare och orsakar plötsliga inbromsningar. Ofta är dock trafikstockningar inte resultatet av en egentlig vägavstängning, utan snarare en "nyfikenhetseffekt" – förare som saktar ner för att se vad som händer på byggarbetsplatsen. Denna märkliga observation orsakar onödiga trafikstockningar och störningar.

En av lösningarna är införandet av höga skiljeväggar, som helt skiljer arbetsplatserna från körbanan. Dessa barriärer minskar distraktioner och förhindrar nyfiken körning. Säkrare arbetsförhållanden och färre distraktioner för förare skulle minska antalet trafikstockningar och möjliggöra smidig trafik runt byggarbetsplatser. Arbetet bör utföras nattetid då trafiken är mindre tung. Logistiskt är detta till och med enklare än att "kyla" arbetare i specialcontainrar.

• Österrike: På österrikiska motorvägar har höga barriärer införts på arbetsplatser, som skiljer arbetsplatserna från körbanan. Dessa barriärer förhindrar "nyfikenhetseffekten", som minskar onödiga trafikstopp och trängsel.
• Schweiz: Även i Schweiz har barriärer införts vid arbetsplatser för motorvägar för att minska nyfiken körning och förbättra trafikflödet. Resultaten visade mindre trängsel och säkrare arbetsförhållanden för arbetare.

5. Högre straff, bättre effekt Högre straff är en av de mest kraftfulla psykologiska faktorerna som påverkar förarens beteende. Ökade straff för fortkörning, särskilt på motorvägar och byggarbetsplatser, skulle tvinga förare att köra mer ansvarsfullt och säkert. Hårdare straff för brott som fortkörning skulle effektivt minska antalet olyckor och förbättra trafikflödet på de mest trafikerade vägarna.

Sektionsmätningar som skulle spåra varje bil från import till motorväg till export skulle minska trängseln med 50 %, enligt vissa experter. Konstant hastighetsmätning skulle tvinga förare att följa reglerna, vilket gör att trafiken kan flyta med en medelhastighet på 100 km/h, vilket sparar landet miljontals timmar av medborgare som nu står i trafikstockningar.
Denna lösning skulle definitivt vara billigare än eventuella ingrepp i infrastrukturen.

• Sverige: Sverige är känt för sina insatser för att förbättra trafiksäkerheten. Utöver skärpta straff införde man även psykologiska åtgärder, som installation av visuella signaler som varnar förare för hastighetsöverträdelser, vilket påverkar deras beteende på vägen.
• Finland: Finland har infört mycket stränga straff för brott där bötesbeloppet baseras på förarens personliga inkomst. Detta har en stark psykologisk effekt, eftersom böterna för rikare förare är betydligt högre, vilket avskräcker dem från farligt trafikbeteende.

6. Det tredje körfältet på motorvägen Tredje körfältet är en trevlig, men väldigt utopisk idé. Problemet är att det slovenska ingenjörsyrket planerade broarna på ett farligt sätt för den befintliga motorvägsinfrastrukturen och inte tänkte framåt för att flytta bort stödbalkarna från axelbanan. Det tredje körfältet skulle därför innebära renovering av 70 % befintliga överfarter.

Vissa delar av motorvägen skulle tillåta införandet av ett tredje körfält på den nuvarande stoppfilen, med konstruktion av säkerhetsnischer var 800:e meter. Detta skulle kunna förbättra trafikfördelningen, även om det tredje körfältet i vissa avsnitt skulle minskas tillbaka till två. En hastighetsbegränsning kan hjälpa till att förhindra flödesstörningar.

Varför Slovenien inte behöver nya motorvägar, men det behöver ordning och reda och körkultur

Slovenien är en ekonomiskt svag ekonomi som inte har slutfört sin hemläxa att bygga alla nödvändiga motorvägar. Även efter dessa projekts slutförande kommer det att dröja länge innan vi kan påbörja utbyggnaden av den befintliga vägkorsningen. Minst 70 % överfarter, broar, gångtunneler, diken, etc. kommer att behöva bytas ut, vilket är ett uppdrag omöjligt. Framför allt behöver Slovenien ordningen och kulturen att köra på motorvägarna. Alla känner hur okulterade slovenska förare är när de korsar Caravan Tunnel, när körkulturen förändras totalt inom några kilometer. Problemet är inte vägarna, problemet är mest människorna. Om några år kommer dessa dock att ersättas av autonom körning, vilket kraftigt kommer att öka den flytbarhet som nu finns i händerna på mänskliga förares dåliga och långsamma reaktioner.

Vad betyder detta för framtiden för slovenska transporter? Kombinationen av alla dessa åtgärder - från att sänka hastighetsgränsen till strängare kontroll och förbättra väginfrastrukturen - skulle kunna förbättra flödet av slovenska vägar på lång sikt. Färre olyckor, smidigare trafik och färre oväntade vägavstängningar skulle leda till smidigare trafik, mindre trängsel och säkrare vägar för alla inblandade. Även om vissa åtgärder, som hastighetssänkningar, vid första anblicken kan tyckas öka restiderna, skulle de faktiskt minska tiden förare tillbringar i trängsel på lång sikt.

I slutändan är nyckeln till bättre trafik en förändring av trafikkulturen och konsekvent efterlevnad av trafikregler. Endast på detta sätt kommer vi att kunna förbättra trafikflödet och säkerheten på slovenska vägar och minska täta trafikstockningar, som orsakar mycket huvudvärk för alla.

Trafikstockningar på slovenska vägar är kanske inte ett minne blott, men med ett effektivt genomförande av dessa åtgärder kan vi komma närmare en bättre, säkrare och smidigare trafikframtid. Oziorma, vi får tillbaka våra vägar och tiden vi förlorar nu. Som alltid tillägger jag. Det är inte nödvändigt att arbeta hårdare, utan smartare.