Genterapi med CRISPR-verktyget lovar en revolution inom medicinen – att eliminera sjukdomar vid källan, i generna. Men hur många sjukdomar är egentligen genetiskt betingade, vad täcker läkemedelsindustrin idag, och kommer vi ens att behöva läkemedel i framtiden? En kort översikt över vad som redan är möjligt, vad som fortfarande är science fiction – och varför droger fortfarande lever i högsta grad.
När vi pratar om genetiskt betingade sjukdomar, vi talar inte bara om sällsynta fall som cystisk fibros eller Huntingtons sjukdom. De flesta sjukdomar som plågar oss i livet – cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, depression – har åtminstone en delvis genetisk grund. Det uppskattas att så många som 70 till 80 procent av alla kroniska sjukdomar har någon koppling till genetik.
Det betyder inte att det bara är våra gener som är boven i dramat. Miljö, livsstil och slumpen spelar också en stor roll i de flesta sjukdomar. Men faktum kvarstår – utan gener skulle sjukdomar inte existera, eller så skulle de vara mycket annorlunda.
Medan sällsynta sjukdomar vanligtvis orsakas av en mutation i en enda gen (det finns cirka 8 000 sådana sjukdomar), är vanligare sjukdomar mycket mer komplexa. Flera gener är involverade i dem, tillsammans med miljö, kost, stress och vanor. Vi kallar dessa polygena sjukdomar – och de är vår tids största hälsoutmaning.
Apotek: enormt, diversifierat och (för tillfället) oumbärligt
De flesta läkemedel vi känner till och använder idag eliminerar inte orsaken till sjukdomen, utan lindrar snarare symtomen eller bromsar dess förlopp. Till exempel hjälper läkemedel mot typ 2-diabetes till att reglera blodsockret, men de korrigerar inte den genetiska defekt som kan bidra till sjukdomen.
Läkemedelsindustrin täcker för närvarande en stor del av patienters behov – enligt uppskattningar får så många som 70 till 90 procent av alla personer med sjukdomar som också har en genetisk komponent redan någon form av behandling. Men för sällsynta, monogena sjukdomar är försäkringsskyddet mycket lägre – för de flesta av dessa 8 000 sjukdomar finns det inget botemedel alls eller så finns endast experimentell behandling tillgänglig.
Detta beror inte på att vetenskapen inte vet. Framför allt eftersom det är ekonomiskt riskabelt, extremt dyrt och ointressant ur ett marknadsperspektiv att utveckla ett läkemedel för en sällsynt sjukdom. Utvecklingen av ett genläkemedel kan kosta hundratals miljoner euro, men det behöver bara behandla några hundra personer i världen.
CRISPR: teknik som skär DNA och öppnar ett nytt kapitel
CRISPR är ett verktyg som möjliggör exakt DNA-reparation – som en sorts molekylär sax som skär ut fel bit av den genetiska koden och ersätter den med den korrekta. Teoretiskt sett kan det eliminera orsaken till sjukdomen, inte bara dess konsekvenser. I praktiken är vi dock fortfarande i början av resan. Även om det är just tack vare AI som saker och ting verkar enklare nu än de var för några år sedan.
Vi har sett de största framstegen hittills i behandlingen av sällsynta genetiska sjukdomar och vissa former av cancer. Terapier som Zolgensma för spinal muskelatrofi finns redan – men de kostar mer än två miljoner euro per patient. Dessutom är endast ett fåtal godkända i Europa, främst för sjukdomar som orsakad av en enda gen.
För vanligare sjukdomar är situationen mycket mer komplex. Dessa sjukdomar är inte resultatet av ett enda misstag, utan nätverk av genetiska och miljömässiga faktorer. Och CRISPR – för närvarande (vi vet inte vad morgondagen har att erbjuda) – är inte tillräckligt exakt och säkert för att behandla dem effektivt och tillförlitligt.
Det finns också etiska och juridiska begränsningar. Genredigering i embryon (s.k. groddlinjeterapi), vilket skulle möjliggöra eliminering av ärftliga sjukdomar före födseln, är förbjudet i de flesta länder. Och även om det vore tillåtet, skulle frågan om vem som bestämmer vad som är genetiskt "normalt" fortfarande vara olöst.
Varför CRISPR inte (ännu) kommer att ersätta läkemedel
Även om det verkar som att CRISPR skulle kunna ersätta läkemedel, är det i praktiken inte så enkelt. Tekniken har enorm potential, men den fungerar främst i mycket specifika fall. De flesta sjukdomar vi behandlar idag kräver en annan metod – långsiktig, gradvis, ofta kombinerad.
Läkemedelsindustrin kommer inte bara att backa heller. Stora företag som Pfizer, Novartis eller Gilead investerar redan i CRISPR-forskning. Inte för att de hotas av teknologin, utan för att de vill vara en del av nästa fas av den medicinska utvecklingen. I framtiden kommer vi sannolikt att se en hybridmodell: vissa patienter kommer att få genterapi, medan de flesta kommer att fortsätta använda medicinering.
Även för sjukdomar som CRISPR teoretiskt kan behandla, kommer läkemedel ofta fortfarande att behövas – för att kontrollera symtom, förebygga komplikationer eller förbättra livskvaliteten.
Vad sägs om Slovenien?
Slovenien har välutvecklad genomisk diagnostik, vilket innebär att vi kan upptäcka genetiska förändringar i samband med sjukdomar. Vi har också flera forskargrupper som är involverade i utvecklingen av genterapier. Men tillgången till CRISPR-behandling är (och kommer att förbli) begränsad – främst på grund av pris, reglering och beroende av utlandet.
Våra läkemedelsföretag, som Krka och Lek, fokuserar på generiska läkemedel, vilket fortfarande är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemet. Genterapi är inte något som inom en snar framtid kommer att bli en del av den dagliga sjukvården – varken i Slovenien eller någon annanstans i världen. Även om saker och ting förändras mycket snabbt på grund av utvecklingen av artificiell intelligens, kommer implementeringen, särskilt massimplementering, att ta minst ett bra decennium. Oavsett vissa accelererade upptäckter under de följande åren.
Slutsats: CRISPR är inte slutet för läkemedelsindustrin, men dess nya partner
Genterapi är framtiden, men en framtid som kommer långsamt och selektivt. CRISPR kommer att förändra hur vissa sjukdomar behandlas – särskilt sällsynta och genetiskt enkla sådana. Men de flesta patienter kommer att behöva läkemedel som lindrar symtom, förbättrar livskvaliteten och möjliggör daglig hantering av sjukdomen under lång tid.
Istället för att ersätta läkemedel kommer CRISPR att komplettera dem. Och om tekniken blir säkrare, mer tillgänglig och billigare under de kommande decennierna, kan den spela en viktig roll. Fram till dess kommer läkemedel att förbli den grundläggande pelaren i hälso- och sjukvården – även för genetiskt betingade sjukdomar.
