Jorden blir varmare, och det är inte bara en känsla. De vetenskapliga bevisen är tydliga: den globala genomsnittstemperaturen har stigit under det senaste århundradet och trenden förväntas fortsätta om inte drastiska åtgärder vidtas. Detta fenomen, känt som global uppvärmning, orsakas av ökande nivåer av växthusgaser i atmosfären, som fångar värme och får planetens temperatur att stiga.
Nej, global uppvärmning är ingen konspirationsteori. Det evidensbaserade konceptet om global uppvärmning stödjer tanken att jordens medeltemperatur stiger på grund av ökande nivåer av växthusgaser i atmosfären, och stöds fullt ut av överväldigande vetenskapliga bevis.
Växthusgaser som t.ex koldioxid (CO2), metan och vattenånga, fångar värme i jordens atmosfär, vilket gör planetens yta varmare än den skulle vara utan dem. Koncentrationen av dessa gaser i atmosfären ökar på grund av mänskliga aktiviteter som förbränning av fossila bränslen, avskogning och jordbruk. Denna ökning av växthusgaser gör att jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till ett fenomen som kallas global uppvärmning.
Detta är de grundläggande bevisen för global uppvärmning:
- Stigande globala medeltemperaturer: Jordens medeltemperatur har stigit under det senaste seklet och trenden förväntas fortsätta om inte drastiska åtgärder vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser.
- Smältning av polarisarna: Polarisarna, som består av havsis och inlandsisar på land, smälter i en accelererad takt på grund av stigande temperaturer. Detta gör att havsnivån stiger, vilket kan översvämma kustområden och tränga undan samhällen.
- Extrema väderhändelser: När jordens temperatur stiger bevittnar vi oftare och allvarligare extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och orkaner.
- Förändringar i växt- och djurbeteende: Många växt- och djurarter ändrar sitt beteende eller flyttar till nya områden som svar på ett värmande klimat.
- Alla dessa bevis visar att den globala uppvärmningen är ett verkligt och brådskande problem som kräver brådskande åtgärder. Detta är ingen konspirationsteori.
En av de främsta bidragen till den globala uppvärmningen är förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Dessa bränslen frigör stora mängder vid förbränning koldioxid (CO2), och CO2 är den huvudsakliga växthusgasen. De bidrar också till problemet avskogning och lantbruk, som träd och växter absorbera CO2 och hjälpa till att balansera mängden i atmosfären. Eftersom skogar huggs ner och mark används för jordbruk, förmågan absorptionen av CO2 minskar, vilket leder till en ökning av atmosfäriska nivåer.
Konsekvenserna av den globala uppvärmningen är långtgående och allvarliga. När jordens temperatur stiger kan vi förvänta oss mer extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och orkaner. Dessa händelser kan ha en förödande inverkan på samhällen och ekosystem och orsaka skador på infrastruktur, grödor och vilda djur. Stigande havsnivåer är ett annat bekymmer, eftersom smältande polarisar gör att hav expanderar och översvämmar kustområden. Detta kan tränga undan samhällen och förstöra livsmiljöer.
Den goda nyheten är att vi kan göra något för att minska effekterna av den globala uppvärmningen och bromsa hastigheten med vilken jorden värms upp. Ett av de mest effektiva sätten att göra detta är minska beroendet av fossila bränslen och byta till rena, förnybara energikällor. Detta kan uppnås genom att använda solfångare, vindturbiner och vattenkraftverk som producerar el utan utsläpp av växthusgaser. Regeringar och företag kan också spela en roll genom att investera i energieffektivitetsåtgärder och stödja utvecklingen av ren teknik.
Individer kan också bidra genom att anta en mer hållbar livsstil. Detta kan innefatta enkla steg som att använda energieffektiva apparater, köra bränslesnåla bilar och minska mängden kött vi äter (eftersom köttproduktion genererar stora mängder CO2). Att plantera träd och stödja återplanteringsinsatser kan också hjälpa till att absorbera överskott av CO2 från atmosfären.
Kort sagt är den globala uppvärmningen ett verkligt och pressande problem med allvarliga konsekvenser för planeten och dess invånare. Men genom att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och stödja omställningen av ren energi kan vi bromsa uppvärmningstakten och mildra dess konsekvenser. Det är upp till oss alla att göra vår del för att skydda jorden för framtida generationer.
Vad har vi kvar? Och vad måste vi göra för att förhindra det nästan överhängande!
För att förhindra de katastrofala händelserna som orsakas av den globala uppvärmningen måste vi avsevärt minska utsläppen av växthusgaser, särskilt utsläppen av koldioxid (CO2) från förbränning av fossila bränslen. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), en grupp internationella forskare som studerar klimatförändringar, har kommit fram till att globala minska CO2-utsläppen med cirka 45 % till 2030 enligt nivåerna från året 2010 och nå nettonoll med ungefär ett år 2050, att ha möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer. Detta är den temperaturgräns som det internationella samfundet kommit överens om för att förhindra de värsta konsekvenserna av den globala uppvärmningen.
För att uppnå denna minskning av utsläppen måste vi byta till rena, förnybara energikällor och anta mer hållbara metoder inom alla sektorer av ekonomin, inklusive transport, jordbruk och industri. Detta kommer att kräva samarbete från regeringar, företag och individer runt om i världen.
Det är viktigt att veta att ju längre vi väntar på åtgärder för att minska utsläppen, desto svårare och dyrare blir det att undvika katastrofala händelser. Det är därför viktigt att vi agerar nu för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa den globala uppvärmningen.
Konkreta steg!
Det finns många sätt som regeringar, företag och privatpersoner kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa den globala uppvärmningen. Några exempel inkluderar:
Regeringar kan implementera policyer som främjar ren energianvändning och energieffektivitet, såsom koldioxidprissättning, subventioner för förnybar energi och bestämmelser om fossila bränslen. De kan också ge finansiering för forskning och utveckling av ren teknik.
Företag kan anta mer hållbara metoder som att använda förnybar energi, minska energiförbrukningen och minska avfallet. De kan också investera i ren teknik och stödja utvecklingen av infrastruktur med låga koldioxidutsläpp.
Individer kan minska sina egna utsläpp av växthusgaser genom att anta mer hållbara metoder i sina dagliga liv, som att använda energieffektiva apparater, köra bränslesnåla fordon och minska köttkonsumtionen. De kan också stödja organisationer som bekämpar global uppvärmning och förespråkar policyförändringar för att minska utsläppen av växthusgaser.
Med dessa åtgärder kan vi hjälpa till att bromsa den globala uppvärmningen och mildra de potentiella effekterna av klimatförändringar.
Det är svårt att säga om vi har nått point of no return i den globala uppvärmningen. Jordens klimat är ett komplext system och det är svårt att förutsäga exakt hur det kommer att reagera på stigande nivåer av växthusgaser i atmosfären.
Om vi inte uppfyller dessa utsläppsminskningsmål kommer vi sannolikt att se mer extrema väderhändelser, höjning av havsnivån och andra effekter av den globala uppvärmningen. Det är därför viktigt att vi vidtar omedelbara åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa den globala uppvärmningen.
En dold fara som oväntat kommer att påskynda ansamlingen av växthusfilmer
Permafrost, eller permanent frusen mark, är verkligen en potentiell dold fara när det kommer till global uppvärmning. Permafrost täcker cirka 24 % land på norra halvklotet och innehåller stora mängder organiskt material som döda växter och djur som har varit frusna i tusentals år.
När jordens temperatur stiger på grund av den globala uppvärmningen börjar permafrosten smälta. När det smälter börjar det organiska materialet att brytas ner och frigör koldioxid (CO2) och metan i atmosfären. Dessa växthusgaser bidrar till att värma jorden, vilket leder till en återkopplingsslinga där uppvärmningen gör att mer permafrost tinar och frigör mer växthusgaser.
Det är svårt att förutse exakt hur mycket CO2 och metan kommer att frigöras genom smältande permafrost i framtiden, men det har helt klart potential att bidra väsentligt till den globala uppvärmningen. Faktum är att vissa uppskattningar tyder på att permafrost kan innehålla mer kol än vad som har släppts ut av mänskliga aktiviteter under de senaste 150 åren.
För att minska den potentiella påverkan av smältande permafrost på den globala uppvärmningen är det viktigt att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa uppvärmningstakten. Detta kan uppnås genom att använda rena, förnybara energikällor, anta mer hållbara metoder och genomföra policyer för att minska utsläppen.
10 dokumentärer om global uppvärmning
"En obekväm uppföljare: Från sanning till makt" (2017) – Den här uppföljaren till dokumentären "An Inconvenient Truth" från 2006 utforskar de fortsatta effekterna av global uppvärmning och ansträngningar för att ta itu med den. Regisserad av Bonni Cohen och Jon Shenk. IMDB-betyg: 6,6/10.
"Före floden" (2016) - Berättad av Leonardo DiCaprio, den här dokumentären undersöker orsakerna och effekterna av global uppvärmning och ansträngningar för att bekämpa den. Regisserad av Fisher Stevens. IMDB-betyg: 7,3/10.
"Chasing Coral" (2017) – Den här dokumentären följer ett team av dykare, fotografer och forskare som dokumenterar klimatförändringarnas förödande inverkan på korallrev runt om i världen. Regisserad av Jeff Orlowski. IMDB-betyg: 7,5/10.
"The Age of Consequences" (2016) – Den här dokumentären utforskar de nationella säkerhetskonsekvenserna av global uppvärmning, inklusive de destabiliserande effekterna av extrema väderhändelser och resursbrist. Regisserad av Jared P. Scott. IMDB-betyg: 7.0/10.
"Från Paris till Pittsburgh" (2018) – den här dokumentären undersöker hur städer och samhällen över hela USA arbetar för att bekämpa den globala uppvärmningen och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Regisserad av Sidney Beaumont och Michael Bonfiglio. IMDB-betyg: 7,3/10.
"The Great Global Warming Swindle" (2007) – Den här dokumentären hävdar att den vetenskapliga konsensus om global uppvärmning är felaktig och att andra faktorer som solstrålning och kosmisk strålning är ansvariga för att värma jorden. Regisserad av Martin Durkin. IMDB-betyg: 7,4/10.
"Den 11:e timmen" (2007) - Berättad av Leonardo DiCaprio, den här dokumentären undersöker orsakerna och effekterna av den globala uppvärmningen och diskuterar möjliga lösningar på problemet. Regisserad av Leila Conners Petersen och Nadia Conners. IMDB-betyg: 6,6/10.
"Före floden" (2016) - Berättad av Leonardo DiCaprio, den här dokumentären undersöker orsakerna och effekterna av global uppvärmning och ansträngningar för att bekämpa den. Regisserad av Fisher Stevens. IMDB-betyg: 7,3/10.
Detta förändrar allt (2015) – Den här dokumentären undersöker kapitalismens roll för att driva klimatförändringen och diskuterar alternativ till det nuvarande ekonomiska systemet. Regisserad av Avi Lewis. IMDB-betyg: 7,4/10.
"The True Cost" (2015) – Den här dokumentären undersöker de miljömässiga och sociala effekterna av modeindustrin och den verkliga kostnaden för våra kläder. Regisserad av Andrew Morgan. IMDB-betyg: 7,5/10.
