När ett barn föds får föräldrar, släktingar och vänner reda på vem han ser ut, vems ögon han har... Men vem av föräldrarna kommer att påverka hans sinne och intelligens? Från vem ärver barn intelligens?
Erkänn att du också någonsin har undrat, från vem ärver barn intelligens? När en ny medlem kommer, undrar föräldrar vilket barn som kommer att vara mer likt dem. Även om fysisk likhet ofta är det första man lägger märke till, undrar många föräldrar också över andra ärftliga egenskaper, särskilt intelligens.
Vetenskaplig forskning har gett intressanta resultat angående denna fråga, som öppnar dörren till genetikens värld och föräldrarnas inflytande på barns kognitiva utveckling. Enligt forskning verkar det ha gjort det moderns gener en nyckelroll i bildandet av intelligens hos barn.
Generna som ansvarar för utvecklingen av kognitiva förmågor finns på X-kromosomen, eftersom kvinnor har två X-kromosom, har en större chans att föra dessa gener vidare till sin avkomma jämfört med män som bara har en. Således kan man dra slutsatsen att moderns bidrag till barnets intelligens är mer uttalat i nedärvningen av genetiska egenskaper.
Många studier visar att barn ärver intelligens från sina mammor
Intelligens sägs vara bland de betingade gener som måste komma från modern. Studier med genetiskt modifierade möss visade att de med en extra dos av moderns gen utvecklade större huvuden och hjärnor men hade små kroppar.
Däremot hade möss med tillägg av fadergener mindre hjärnor men större kroppar. Detta öppnar dörren för att förstå hur nedärvd genetik påverkar hjärnans utveckling och i sin tur den kognitiva funktionen.
Vad kommer från mamman och vad kommer från pappan?
Forskare har identifierat celler som bara innehåller moderns eller bara faderns gener i sex olika delar av mushjärnan som styr en mängd olika kognitiva funktioner, från matvanor till minne.
Celler med faderns gener är koncentrerade till delar av det limbiska systemet, som är involverat i funktioner som sex, mat och aggression. Forskarna hittade dock inga faderceller i hjärnbarken, där de mest avancerade kognitiva funktionerna, som resonemang, tanke, språk och planering, äger rum.
Forskning visar tydligt det genetik är inte den enda bestämningsfaktorn för intelligens – man räknar med att bara 40 till 60 procent av intelligensen är ärftlig, resten beror på miljön.
Detta understryker vikten av påverkan från omgivningen, uppfostran och upplevelser ett barn upplever under sin uppväxt i att forma sin intelligens. Gener är alltså en viktig komponent, men de är bara en del av ett bredare spektrum av faktorer som formar kognitiv förmåga.
