Livet är vackert, men också väldigt oförutsägbart. Alltför ofta tar vi det för givet. Sluta. Se dig omkring dig och dig själv, för morgondagen är inte utlovad.
Vi glömmer att stanna och lukta på blommorna. Vi glömmer att lyssna på vinden. Vi glömmer att titta på den vackra himlen. Vi glömmer att njuta av våra husdjurs sällskap. Vi glömmer att le mot främlingar. Vi glömmer att njuta av de enkla sakerna. Vi glömmer att fira livet. Låt oss glömma att helt enkelt vara. Det inser vi inte morgondagen är inte utlovad.
Ett av våra största misstag är att glömma vårt att berätta för nära och kära hur mycket de betyder för oss. Tänk på det. När var sista gången du öppnade upp och berättade för nära vänner eller familj hur tacksam du är för att ha dem i ditt liv?
Om det var tio minuter sedan, är du bra. Men om du inte kommer ihåg, då är det här ditt väckarklocka.
Morgondagen är inte utlovad
Vi lever i ett väldigt stressigt, kaotiskt och fartfyllt liv. Vi rusar hela tiden någonstans. Hur mycket vi än vill bromsa tempot är vi i en konstant kapplöpning mot tiden. Vi är alltid i rörelse och gör tusentals saker.
Ibland är det svårt att ta en paus och bara andas. Detta bör dock inte vara fallet. Det får inte bli vår börda.
Vi måste vara starka nog att bryta oss loss från livet som kväver oss, och helt enkelt vi finns i nuet. Vi behöver befria oss från buren vi har satt oss i och börja lägga märke till det vackra omkring oss.
Vi måste lära oss att njuta av de små sakerna. Vi måste hitta tid för oss själva. Vi måste inse att varje minut som slösas bort på negativitet kostar oss livet. Vi måste börja leva mer fritt. Vi måste börja andas. Vi måste börja fatta beslut från hjärtat.
Framför allt måste vi börja att älska djupt. Vi måste befria våra hjärtan från rädslor och fördjupa oss i känslor. Vi måste känna kärlek i ordets rätta bemärkelse och uppleva den i all dess storhet. Vi måste vara villiga att ge utan att förvänta oss något tillbaka. Vi måste finnas där för dem som älskar oss.
För morgondagen är inte utlovad.