Kriget i Ukraina har utlöst en kapplöpning om att lägga ner rysk gas, men mycket mer förnybar energi behövs för att nå klimatmålen. Trenden i år är gynnsam och om den skulle fortsätta kommer övergången till "grönt" att påskyndas.
Sedan kriget bröt ut tidigare i år har omkring en fjärdedel av EU:s el kommit från vind och sol, har en ny rapport visat. Detta är ett rekordantal, och tillväxten av vind- och solenergi har sparat EU 11 miljarder euro i gaskostnader efter att den ryska invasionen av Ukraina gjorde köp av rysk gas helt politiskt ohållbart.
Inom blocket med 27 nationer har 19 länder slagit sina egna rekord för sol- och vindelproduktion, enligt en ny rapport som släppts av Ember Energy Institute och E3G Climate Institute. Historiskt sett var Polen starkt beroende av kol och såg det största steget med en ökning på 48,5 % i sol- och vindproduktion. Spanien ledde också gruppen med den största ökningen i termer av absolut elproduktion från sol och vind. Den tillförde hela 7,4 TWh, vilket är en ökning på 35 % av produktionen av vind- och solel. All den extra förnybara energin bidrog också till att kompensera för den stora minskningen av vattenkraftproduktionen på 21 procent i EU som orsakades av torkan.
Unionen förberedde redan planer på att byta till renare energikällor för att begränsa effekterna av klimatförändringarna, men Rysslands invasion av Ukraina påskyndade dem. Således föreslog EU-kommissionen i år en plan för att stoppa användningen av fossila bränslen från Ryssland "i god tid före 2030" och att öka andelen förnybara källor i sin totala energimix till 45 procent vid samma datum.
Det är fortfarande en lång väg att gå för att nå något av dessa mål. Medan vind och sol producerade ungefär en fjärdedel av EU:s elmix mellan mars och september i år, stod gasen fortfarande för ungefär en femtedel av elen. Energikrisen har tvingat vissa länder att ompröva sina kärnkraftsplaner. Tyskland, som skulle lägga ner sina sista kärnkraftverk i slutet av detta år, säger nu att anläggningarna kommer att vara i drift fram till mitten av april nästa år.
Den gröna agendan står högt på Europas agenda. Och saker och ting förändras snabbt även i Slovenien. Fråga eller i rätt riktning?! Slovenien har ett extremt dåligt elnät, och investeringen i modernisering uppskattas till 20 miljarder euro. av detta kan man dra slutsatsen att vi i Slovenien, istället för stora solkraftverk, måste göra det möjligt för 70 procent av hushållen som bor i sina egna byggnader att utrusta sina hus med solkraftverk med energilagring. Det skulle innebära att de bara tar från nätet den energi som de inte lyckas producera själva. För 800 000 elbilar år 2040, vilket kommer att fördubbla det nuvarande behovet av el, kommer det att vara omöjligt att få de senare till hushållen. Även om vi lyckas producera el på ett grönt sätt. Lösningen är därför mikrohushållskraftverk med ackumulatortank. Denna metod är den enda i Slovenien som möjliggör en normal och hållbar övergång till grön energi. Inga särskilda investeringar i infrastruktur. Ett annat tillvägagångssätt kommer definitivt att behövas för stadskärnor, men för resten av Slovenien är detta en genomförbar lösning.
För övergången till Slovenien behöver vi därför mer förmånliga skatter för investeringar av företag och individer i självförsörjning med energi. Och givetvis statliga garantier och räntefria lån för sådana projekt.
Länder förbereder sig också för FN:s klimatkonferens i november, där de ska analysera åtaganden från Parisavtalet 2015. Enligt en rapport som idag publiceras av den icke-statliga organisationen World Resources Institute är världen just nu på väg att möta 2030 års minska koldioxidutsläppen som värms upp med 7 procent från nivåerna 2019. Världen måste minska sina utsläpp med 7,6 procent varje år detta decennium för att uppfylla Parisavtalets mål. Det är mycket mer sol- och vindenergi även i vårt lilla land!
Taget från TheVerge
