Ta en stund och titta på enheten du läser den här artikeln på. Den kostar förmodligen mer än en genomsnittlig begagnad bil från 1990-talet, har en processorkraft som skulle få hela Apollo 11-uppdraget att skämmas, och en kamera som använder artificiell intelligens för att frammana en solig dag i totalt mörker. Allt detta är förstås underbart, tekniskt perfekt, sterilt och... otroligt tråkigt. I en värld där varje minne vi har är digitalt korrigerat och utjämnat med minst tre filter, känns det som ren galenskap att bära runt på ett halvt kilo analog utrustning. Det är nästan som att bestämma sig för att köra till sitt morgonmöte i en högljudd, illaluktande V8-bensinbil utan servostyrning istället för en elegant elektrisk crossover.